Lena Olsson har alltid valt att undvika rampljus och uppmärksamhet. Men hon fick stå ut med en rejäl dusch av den varan när hon valdes till årets ledare på kampsportsgalan 2018. För många i lokalen var hon obekant, men utmärkelsen var inte oväntad för landets mest framgångsrika thaiboxare.

Lena har i åratal kämpat, slitit och fightats med thaiboxningens ädla sport på det minst glamourösa sättet. Hon har inte stått i ringar och fått applåder och utmärkelser efter bejublade matcher. Istället har hon axlat uppgiften att hålla ihop hela spektaklet. Tävlingar, förbund, landslag som flänger runt i exotiska länder och ännu mer. Som i alla sporter har thaiboxning haft ett ylande behov av att någon håller ordning på allt, och Lena har i åratal varit precis den personen.

På Lenas meritlista kryllar det av uppdrag av den typen som verkligen behövs, men få personer anmäler sig till. Lena har blivit slitvargen som sett till att även det som verkar trist och tidskrävande, blir ordentligt gjort.

Sedan 2015 har göteborgskan varit team manager för junior- och seniorlandslaget i thaiboxning. Ett prestigefullt och tufft uppdrag som satt fart på en vild resa över globen. Listan över alla äventyr är för lång att nämna. Men det är roande och fascinerande lösning att ge några färgstarka exempel:

På sitt första uppdrag med landslaget i Bangkok 2015, drabbades staden av bombattentat. Snabbt uppstod en salig röra av snabba ryck för att ta sig i säkerhet, få kontakt med svenska konsulatet, hålla kontakten med Sverige och samtidigt samla ihop varje individ i landslaget, bocka av dem på listor och forsla dem i trygghet in på hotellrum. Sedan skulle dessutom VM avklaras. Och med den oförglömliga kallduschen av terror mitt i ett mästerskap, kickstartade Lena det jobb hon visade sig ha en ovanlig talang för.

Andra VM-resor har skickat Lena ihop med landslaget till destinationer som Litauen, Belarus, Frankrike, Kroatien, Mexiko och Turkiet. Listan är orimligt lång på hela soppan av vansinne, krislösningar och sagolikt roliga stunder som inträffat på resorna. Vi nöjer oss med att visa ett roande exempel på hur organisationen utomlands inte alltid lever upp till den strikta, svenska modellen…

På EM i Kroatien skulle Lena hämta ut sin ackreditering, och mottog ett fint litet passerkort med en person som var allt annat än Lena. Mer korrekt var det en thailändsk, manlig militär på fotot. Ingen förklaring gavs på hur det praktfulla missförståndet gick till.

Bortom att leda landslag och hålla reda på fighters över hela världen, har Lena haft fullt upp även på hemmaplan. Olika förbundsuppdrag inom thaiboxning har avlöst varandra och idag är den hårt arbetande göteborgskan ordförande för sveriges största kampsportsklubb (FIghter Centre IF) och vice ordförande för Budo & Kampsportsförbundet distrikt väst.

Låter det tillräckligt? Nejdå. Vi fyller på med att Lena arrangerat ett gäng amatörtävlingar, ansvarat för det administriva på flera SM och till och med klivit in som domare. Uppdragen fortsättter strömma in och tro nu inte att det har varit något välbetalt heltidsjobb att kämpa med svensk thaiboxning. Lena har skött sitt heltidsjobb på vardagarna som vem som helst. Kampsporten har fått skötas på fritiden, hur det nu har varit möjligt.

För att vara en kvinna som själv aldrig haft en tävlingskarriär i thaiboxning, har Lena istället dedikerat sig till att att skapa möjligheten för andra. Oräkneliga elitfighters har vid något tillfälle, ibland utan att ens förstå det själva, varit helt beroende av att Lena funnits där och styrt upp vad som krävs vid rätt tillfälle.

Inte så flashigt och egoboostande kanske, men ovärderligt och uppskattat av de få som förstått vikten av insatsen. De som hade insikt i spelet bakom galleriet, såg till slut till att ge ett officiellt erkännade. 2018 klev Lena upp och tog emot priset på svenska kampsportsgalan som årets ledare, och möttes av varma applåder från många av sportens kändaste namn.

I Team Zone ansvarar Lena för matchmaking i thaiboxning, och tar förstås även hand om att reda upp allt annat slitsamt elände som krävs för att få ordning på fighters, coacher, fightcards och allt det där.

När Zone tog beslutet att testa ett banbrytande koncept med MMA och thaiboxning i samma bur, var det inget snack om vem teamet behövde för att sköta thaiboxningens roll i buren. Det är ingen picknick att arrangera galor och Zone ville ha den bästa för jobbet, vilket inte kunde vara någon annan än Lena.